Hej igen /Gustav
Var börjar man? Senaste gången jag satt och skrev här hade varken den alltid så humoristiska touren, endera två trevliga föräldrar ur släkten Åström hälsat på. Sen ska ni veta, att de båda sällskapen vet hur man hälsar på, med både pompa och ståt.
Med Annika och Claes blandades det turism med goda middagar och shopping i yppersta kvalitet per krona- världsklass. Har aldrig tidigare i mitt liv fått så mycket för så lite på Lidl och det ska man inte vara sen att tacka för.
Med touren blev de lite annorlunda. Jag var ju lite orolig att jag skulle känna mig miss place. Men jag fick vara med i många samtal och det ska man ju också tacka för. Rocka kunde de också, imponerad av dem alla, jag var nog nästan sämst på den fronten. Hade jag inte vunnit så mycket i Uno som jag nu ändå gjorde hade jag nog nästan varit helgens torsk, men icke.
Vad har vi hunnit med här nere sedan dess frågar ni er. Ja, vi pluggar och är allmänt billiga för tillfället. Alexander jobbar lite. Och såhär i juletider.......
Har Alexander gått och blivit pappa till mig. Här följer en lista med saker han gjort för mig:
- En julkalender som öppnas varje dag
- En weihnachteller(googla om ni känner för det)
- Den 6 fixade han strumpa med godis, a lá sankt Nikolaus
Nu blir inte detta inlägg så väldigt mycket längre, Alexander måste nämligen ha sin dator. Min har insett att fokus bör ligga på tyskan när man bor med en språk-talang av den högre skolan.
Snart kommer Christian ner igen, det tycker vi är bra. Han slår följe med två andra gäster. Mer om det på tisdag
Surrounded by Hoes
Hej kära läsare! Som ni vet drabbas vår lille blogg lite då och då av små bloggförmörkelser, dvs. Blogg.se bestämmer sig för att publicera våra inlägg dagar eller veckor försent (sjukt ja vet). Så även med detta inlägg. Måndagen den 29e november lämnade inte bara touren oss utan även våra Hoes - Sigrid och Agnes. Det blev med andra ord helt mörkt och kallt här nere i betongen.
Tänkte i alla fall passa på att tacka för er för allt kul vi haft, varje gång ni släpat med oss ut till sjuka ställen, att ni gång på gång torskar i unon, för alla fantastiska strippklubbsbesök vi har haft och för Agnes alla oförglömliga felsägningar. Kungen hälsar också tack.
Väntar spänt på nästa gång Isprinsessan dunkas upp /Gustav & Alexander
Lockdown 3
Mina damer och herrar
En döner är alltid en döner
(Följande tas gärna med nypa salt (helst havssalt) och förståelse för mycket internt)
Då var det min och vargens tur att sätta vårt avtryck i norra europas sannaste blogg.
Efter en helt sjukt sann fredagkväll som innehöll allt ifrån påtända tyskar till svettigt dansgolv så ska jag nu med mental hjälp från martin försöka beskriva det nästkommande dygnet.
Lördagen började runt kl 11 av att jag vaknade på ett svinkallt golv iförd kalsonger och en fet tysk betongkeps (mhm). Med en kurrande mage och ett vagt minne om att jag och Gustav efter ett antal taxiturer genom berlin hade fått med oss en döner för mycket hem så började en intensiv jakt.
... En jakt som inte skulle visa säg bli väldigt lång då den såsigaste av döners hade parkerat framför Martin på soffbordet. Såg ju riktigt jävla äckligt ut tänkte jag och en döner senare låg man belåten på soffan inväntandes uppvaknandet av lägenhetens ägare.
Dagsplanen innehöll en inledande 3h lång guidad nazitur runt i berlin. Det visade sig att de morgonrutiner man haft i sitt 19-åriga liv tog längre tid än väntat för alla participanter. Det hela slutade med att vi i tid med att turen börjat lämnade lägenheten med en 15-minuters cykling framför oss.
Gustav mådde antingen väldigt dåligt eller så hade han fått nog av hitler så han stannade hemma. Efter ytterliggare en frukostdöner och lite jävligt intensiv cykling så hittade vi vad som såg ut att vara lite nazifantaster.
Alex drog lite stela hälsningsfraser till den tyske guiden mitt i en av hans eminenta föreläsningar och efter att ha pungat ut 10 euro, dyrt, så var vi med.
Följande tre timmar var till stor del väldigt intressanta men de innehöll även en hel del frusna och trötta deltagare efter nattens yelle-rockande. Mentalt bristande stunder resulterade då istället i en hel del trevliga bilder då dagen till ära bjöd på sjysst ljus och fula tyska hus som bra motiv.
När turen va slut,och alex bara för säkerhetsskull dödat allt tvivel om att vi alla va bögar genom att fråga guiden vad hitler egentligen tyckte om dessa, så begav vi oss mot centrum för lite turistshopping.
Shopping resulterade kort och gott i att alla nu ägde ett plagg som någon annan redan hade/köpt under dagen, mångfald är ju kul tänkte vi. Som lite grädde på moset så hittade martin och alex ett par skor som båda gillade precis när vi skulle åka hem.
Skorna fanns inte i deras storlekar där så Tidgård och Mårten åkte då hem för att fixa middag medan vi andra tog oss iväg till en av kedjans andra affärer för att säkra skorna. Vi hamnade då efter en del cyklande i ett stort jävla köpcentrum som även visade sig vara berlins största tågstation, fett var det. Föga förvånande så köpte då Martin och Alex likadana skor och vi cyklade sedan belåtna hem för lite mat.
Med stor risk för, vid det här laget, sovande läsare ska jag nu försöka hålla mig lite kort tills det blir action igen. Efter en sällan skådad carbonara á la gustav och mårten (tror jag) så började klockan närma sig 12 och utgång.
Vi åkte allihopa till en bar för att möta upp Wera och hennes syter Sally för att sedan gå till någon sjysst undergroundklubb. Trist nog så visade det dock sig att det var en riktigt osoft kö där så siktet ställdes nu om till ett ställe som heter Tresor. Tråkigt tyckte jag först då jag hade sett fram emot lite hård tysk techno för att matcha landets unokaraktär.
Det visade sig dock att det skulle jag få smaka mycket av på Tresor. Det såg ut som ett stort grått betongblock och när man kom in så visade det sig att det vart något typ av fängelse då toaletterna va i gamla celler osv. Allt det kan ni läsa mer om i ett tidigare inlägg av Adam och Alex.
Det var i alla fall hur fett som helst, efter den beryktade långa mörka gången kom man ner i källaren som skulle bli det stället där man verkligen fick smaka på lite tysk fet klubbkultur. Efter att ha löst lite tickets i baren begav vi oss ut på dansgolvet model underground. Det va rökigt som fan, dj’n stod i nån typ av gallerbur och alla dansade med sig själv till riktigt djup tysk techno. Kort sagt helt fucking underbart. Det tog en 10-15 min sen var man helt inne i nån typ av trans och man kände sig som technoviking själv. Helt sjuk känsla.
Efter diverse sightseeing inne i den skitcoola byggnaden så begav vi oss ut på gatan för att njuta av nattens första döner. Njöt gjorde de andra medan jag fick min döner dödad via karatespark av Martin. Mindre kul tyckte jag och en liten löptur blev det i hasorna på en vilt skrattande varg.
Kl. var nu runt 6 och Gustav tog sig hem medan vi andra gick tillbaka till Tresor för att rocka vidare. Ungefär en timme till spenderade vi i Tresors sjuka källare sen började Tidgård och Mårten bli lite slitna och de bestämde sig för att göra en Gurra och dra hem till bögkvarteren och legendariska Frobenstr 5.
Jag, Alex och Martin tog efter lite mer rockande beslutet att prova lyckan på någon om möjligt sjukare klubb så vi tog vårt skit och gick runt hörnet till någon härlig fetischklubb. In kom vi verkligen inte i vår totala avsaknad av läderbyxor med hål för röven men det va kul att kika in och se alla härliga Berlinfreaks jucka loss med piskor och dylikt.
Trötta och fula bestämde vi oss efter misslyckandet att ta tjuren vid hornen och prova king of kings, Berghain! Efter lite klädnojja och gömmande av jackor så stod vi i den inhägnade kön till ett nedlagt kraftverk i 1 & ½ timme frysandes som de svin vi var. Fittrötta men ändå taggade på att komma in efter alla sjuka stories vi hört om stället så blev det ett skönt antiklimax när vakten efter att ha tittat på oss i 3s nekade oss. Efter en skön walk of shame brevid en 200m+ lång kö så blev det i alla fall taxi hem och sömn runt kl. 09:30.
Om nån idiot lyckats läsa hel texten så måste jag avsluta genom att säga att förutom att det var kul att träffa Alex och Guldgurra så var det en sjuk jävla upplevelse att va ute i Berlin, länge sedan man hade så kul även fast man bara dansade med sig själv konstigt nog.
// Eder Jonathan samt Varg.
Då var det min och vargens tur att sätta vårt avtryck i norra europas sannaste blogg.
Efter en helt sjukt sann fredagkväll som innehöll allt ifrån påtända tyskar till svettigt dansgolv så ska jag nu med mental hjälp från martin försöka beskriva det nästkommande dygnet.
Lördagen började runt kl 11 av att jag vaknade på ett svinkallt golv iförd kalsonger och en fet tysk betongkeps (mhm). Med en kurrande mage och ett vagt minne om att jag och Gustav efter ett antal taxiturer genom berlin hade fått med oss en döner för mycket hem så började en intensiv jakt.
... En jakt som inte skulle visa säg bli väldigt lång då den såsigaste av döners hade parkerat framför Martin på soffbordet. Såg ju riktigt jävla äckligt ut tänkte jag och en döner senare låg man belåten på soffan inväntandes uppvaknandet av lägenhetens ägare.
Dagsplanen innehöll en inledande 3h lång guidad nazitur runt i berlin. Det visade sig att de morgonrutiner man haft i sitt 19-åriga liv tog längre tid än väntat för alla participanter. Det hela slutade med att vi i tid med att turen börjat lämnade lägenheten med en 15-minuters cykling framför oss.
Gustav mådde antingen väldigt dåligt eller så hade han fått nog av hitler så han stannade hemma. Efter ytterliggare en frukostdöner och lite jävligt intensiv cykling så hittade vi vad som såg ut att vara lite nazifantaster.
Alex drog lite stela hälsningsfraser till den tyske guiden mitt i en av hans eminenta föreläsningar och efter att ha pungat ut 10 euro, dyrt, så var vi med.
Följande tre timmar var till stor del väldigt intressanta men de innehöll även en hel del frusna och trötta deltagare efter nattens yelle-rockande. Mentalt bristande stunder resulterade då istället i en hel del trevliga bilder då dagen till ära bjöd på sjysst ljus och fula tyska hus som bra motiv.
När turen va slut,och alex bara för säkerhetsskull dödat allt tvivel om att vi alla va bögar genom att fråga guiden vad hitler egentligen tyckte om dessa, så begav vi oss mot centrum för lite turistshopping.
Shopping resulterade kort och gott i att alla nu ägde ett plagg som någon annan redan hade/köpt under dagen, mångfald är ju kul tänkte vi. Som lite grädde på moset så hittade martin och alex ett par skor som båda gillade precis när vi skulle åka hem.
Skorna fanns inte i deras storlekar där så Tidgård och Mårten åkte då hem för att fixa middag medan vi andra tog oss iväg till en av kedjans andra affärer för att säkra skorna. Vi hamnade då efter en del cyklande i ett stort jävla köpcentrum som även visade sig vara berlins största tågstation, fett var det. Föga förvånande så köpte då Martin och Alex likadana skor och vi cyklade sedan belåtna hem för lite mat.
Med stor risk för, vid det här laget, sovande läsare ska jag nu försöka hålla mig lite kort tills det blir action igen. Efter en sällan skådad carbonara á la gustav och mårten (tror jag) så började klockan närma sig 12 och utgång.
Vi åkte allihopa till en bar för att möta upp Wera och hennes syter Sally för att sedan gå till någon sjysst undergroundklubb. Trist nog så visade det dock sig att det var en riktigt osoft kö där så siktet ställdes nu om till ett ställe som heter Tresor. Tråkigt tyckte jag först då jag hade sett fram emot lite hård tysk techno för att matcha landets unokaraktär.
Det visade sig dock att det skulle jag få smaka mycket av på Tresor. Det såg ut som ett stort grått betongblock och när man kom in så visade det sig att det vart något typ av fängelse då toaletterna va i gamla celler osv. Allt det kan ni läsa mer om i ett tidigare inlägg av Adam och Alex.
Det var i alla fall hur fett som helst, efter den beryktade långa mörka gången kom man ner i källaren som skulle bli det stället där man verkligen fick smaka på lite tysk fet klubbkultur. Efter att ha löst lite tickets i baren begav vi oss ut på dansgolvet model underground. Det va rökigt som fan, dj’n stod i nån typ av gallerbur och alla dansade med sig själv till riktigt djup tysk techno. Kort sagt helt fucking underbart. Det tog en 10-15 min sen var man helt inne i nån typ av trans och man kände sig som technoviking själv. Helt sjuk känsla.
Efter diverse sightseeing inne i den skitcoola byggnaden så begav vi oss ut på gatan för att njuta av nattens första döner. Njöt gjorde de andra medan jag fick min döner dödad via karatespark av Martin. Mindre kul tyckte jag och en liten löptur blev det i hasorna på en vilt skrattande varg.
Kl. var nu runt 6 och Gustav tog sig hem medan vi andra gick tillbaka till Tresor för att rocka vidare. Ungefär en timme till spenderade vi i Tresors sjuka källare sen började Tidgård och Mårten bli lite slitna och de bestämde sig för att göra en Gurra och dra hem till bögkvarteren och legendariska Frobenstr 5.
Jag, Alex och Martin tog efter lite mer rockande beslutet att prova lyckan på någon om möjligt sjukare klubb så vi tog vårt skit och gick runt hörnet till någon härlig fetischklubb. In kom vi verkligen inte i vår totala avsaknad av läderbyxor med hål för röven men det va kul att kika in och se alla härliga Berlinfreaks jucka loss med piskor och dylikt.
Trötta och fula bestämde vi oss efter misslyckandet att ta tjuren vid hornen och prova king of kings, Berghain! Efter lite klädnojja och gömmande av jackor så stod vi i den inhägnade kön till ett nedlagt kraftverk i 1 & ½ timme frysandes som de svin vi var. Fittrötta men ändå taggade på att komma in efter alla sjuka stories vi hört om stället så blev det ett skönt antiklimax när vakten efter att ha tittat på oss i 3s nekade oss. Efter en skön walk of shame brevid en 200m+ lång kö så blev det i alla fall taxi hem och sömn runt kl. 09:30.
Om nån idiot lyckats läsa hel texten så måste jag avsluta genom att säga att förutom att det var kul att träffa Alex och Guldgurra så var det en sjuk jävla upplevelse att va ute i Berlin, länge sedan man hade så kul även fast man bara dansade med sig själv konstigt nog.
// Eder Jonathan samt Varg.
Casual posing i svårfotat mörker @Bismarck-Nationaldenkmal
Framtida L.O.G.G.-löfte
Svart på hand - som så många gånger förr
Leaderboard
Slänger in en liten bonus: Tim Toupet – Ich Bin Ein Döner
Fredag - Parkeringstaxa, Återförenad Tour, Yelle
Två och en halv testostronfyllda grabbar (Martin och Jonis) och vi (Flyinggecko91 och Tissejunior) gav oss tidigt iväg på fredagsmorgonen för att bege oss till den legendariska staden Berlin och den ännu mer ökända lägenheten på Froben 5. Vi var alla trötta, främst F-gecko som hade fastnat framför Disneychannel, standard.
Resan till Skavsta, ezzzxakkt, gick som smort förutom att vi höll på att krocka, dock räddade Martin allt i sista sekund med sitt eminenta körande. Tack.
Väl framme på skavsta, ezzzxakt så uppkom det problem redan på parkeringen, vem skulle betala för långtidsparkeringen? Efter mycket tjafs fittafittakuk så blev det TJ (tisse junior) som blev tvungen att stoppa in sitt kort och låta taxametern ticka... Detta var något som TJ låg sömnlös varenda natt kallsvettig, ängslig och snålare än någonsin, hur skulle detta gå?
Väl i Berlin tog vi en taxi till Froben 5. Väl framme slogs man av ett fantastisk område med mycket lekplatser, förskolor, dagisverksamheter men främst av springande barn vilket var....en mycket stimulerande syn, det bådade gott!
Vi ringde på dörren till Froben 5 och vi möts av en orakad Alex i färgglada kalsonger, Touren var äntligen återförenad!
Efter lite frukost och spontanUNO så begav vi oss ut på Berlins gator och hyrde cyklar och Alex tog oss på en trevlig rundvandring i Berlin som avslutades med en trevlig fika på ett billigt och juste kafé.
Sedan bar det av till LIDL, billigt, för att inhandla ingredienser till en länge efterlängtad TacoNight.
Efter mycket nachos, skratt, unande och kvarg till efterrätt för Jonis och Martin var det dags att dunka upp LIDLvodkan, dyrt, och vi fick även lite kvinnligt besök i form av Wera, Sally och Agnes vilket var riktigt trevligt! självklart fick dem gästspela med Touren.
Sedan var det dags att dra ut på bygden och se vad Berlin hade att erbjuda. Vi begav oss till (vi minns inte vad det hette ezzzzxakt men fett var det och dyrt)
Ovana vid Berlins uteliv blev vi överraskade över att man blev erbjuden både kuk och droger så fort man gick på toa och sättet folk dansade på. Det gäller att se så ointresserad ut på dansgolvet och vara inne i trans och glo på DJN, stek.
Yelle’s DJ:s var planerade att spela på ett av dansgolven men det gick även ett rykte att Yelle själv skulle vara där och rocka loss. Ryktet var jävligt sant och där var hon, jävligt snygg, jävligt bra och jävligt sann. Inte nog med det stod touren längst fram och dansade loss med’na. Vi alla dansade loss som idioter i två timmar i sträck, stort tack till Club Mate, en evig vän på Berlins dansgolv. Vi var alla överens om att det var ett av det fetaste vi varit med om i klubbväg!
Framåt sex-sju snåret på morgonen började våra magar kurra och vi vi hade inte fått äran att trycka i oss en sann döner, sann historia. Så iväg med Taxi, dyrt, för att ta oss till enligt ryktet det bästa Dönerstället i stan. Men stängt var det och vi var alla pank. Så det blev hem och lägga sig och drömma om Yelle, förutom TJ som hade mardrömmar om taxametern som tickade.
Tack/
Tissejunior och FlyingGecko91
Resan till Skavsta, ezzzxakkt, gick som smort förutom att vi höll på att krocka, dock räddade Martin allt i sista sekund med sitt eminenta körande. Tack.
Väl framme på skavsta, ezzzxakt så uppkom det problem redan på parkeringen, vem skulle betala för långtidsparkeringen? Efter mycket tjafs fittafittakuk så blev det TJ (tisse junior) som blev tvungen att stoppa in sitt kort och låta taxametern ticka... Detta var något som TJ låg sömnlös varenda natt kallsvettig, ängslig och snålare än någonsin, hur skulle detta gå?
Väl i Berlin tog vi en taxi till Froben 5. Väl framme slogs man av ett fantastisk område med mycket lekplatser, förskolor, dagisverksamheter men främst av springande barn vilket var....en mycket stimulerande syn, det bådade gott!
Vi ringde på dörren till Froben 5 och vi möts av en orakad Alex i färgglada kalsonger, Touren var äntligen återförenad!
Efter lite frukost och spontanUNO så begav vi oss ut på Berlins gator och hyrde cyklar och Alex tog oss på en trevlig rundvandring i Berlin som avslutades med en trevlig fika på ett billigt och juste kafé.
Sedan bar det av till LIDL, billigt, för att inhandla ingredienser till en länge efterlängtad TacoNight.
Efter mycket nachos, skratt, unande och kvarg till efterrätt för Jonis och Martin var det dags att dunka upp LIDLvodkan, dyrt, och vi fick även lite kvinnligt besök i form av Wera, Sally och Agnes vilket var riktigt trevligt! självklart fick dem gästspela med Touren.
Sedan var det dags att dra ut på bygden och se vad Berlin hade att erbjuda. Vi begav oss till (vi minns inte vad det hette ezzzzxakt men fett var det och dyrt)
Ovana vid Berlins uteliv blev vi överraskade över att man blev erbjuden både kuk och droger så fort man gick på toa och sättet folk dansade på. Det gäller att se så ointresserad ut på dansgolvet och vara inne i trans och glo på DJN, stek.
Yelle’s DJ:s var planerade att spela på ett av dansgolven men det gick även ett rykte att Yelle själv skulle vara där och rocka loss. Ryktet var jävligt sant och där var hon, jävligt snygg, jävligt bra och jävligt sann. Inte nog med det stod touren längst fram och dansade loss med’na. Vi alla dansade loss som idioter i två timmar i sträck, stort tack till Club Mate, en evig vän på Berlins dansgolv. Vi var alla överens om att det var ett av det fetaste vi varit med om i klubbväg!
Framåt sex-sju snåret på morgonen började våra magar kurra och vi vi hade inte fått äran att trycka i oss en sann döner, sann historia. Så iväg med Taxi, dyrt, för att ta oss till enligt ryktet det bästa Dönerstället i stan. Men stängt var det och vi var alla pank. Så det blev hem och lägga sig och drömma om Yelle, förutom TJ som hade mardrömmar om taxametern som tickade.
Tack/
Tissejunior och FlyingGecko91
Den klassiska
Också klassisk
Biffmys
@Berliner Dom
Matglad Tisse Jr
Nytt land, nya skämt
Jag har ju hemma i Berlin blivit lite av en skämtarkung (se tidigare inlägg) och var därav inte mycket sämre i Paris. Jag kom på att jag hade en gammal Berlinkarta i jackfickan och insåg då hur kul det kunde bli om jag med denna karta gick fram till någon helt främmande person och frågade om vägen.
Så väl ute på Paris gator slår jag slag i saken. En man kommer fram med en flyer och jag ser då min chans. De andra ser chansen att fly och går generade åt olika håll, antingen för att det inte klarade stelheten eller att hålla masken. Jag ger mannen kartan och pekar på vad som på riktigt var Kreuzberg och säger "Här är vi ju nu och vill skulle vilja ta oss till Eifeltornet som väl ligger någonstans här?" *Pekar på Tiergarten*. Mannen nickar och ger sig in i kartan. Han sätter fingret på den punkt han tror vi är vid och börjar fundera. Han blir sedan tyst en lång stund, en stund där jag snett bakom honom desperat försöker hålla masken. Det går så där, men nersjunken i sin karta som han är märker han ingenting. Efter en lång stund tittar han upp och säger en smula nervöst. "Det här är inte Paris". Succé! Jag ursäktar då min dumhet och önskar honom en trevlig dag. "Alexander Åström - Skämtarkungen" är numera ett vedertaget uttryck även i Paris