Lördag /Olle Heimer & Alexander Åström

Alexander Åström

Som den självutnämda blogg- och partykungen jag är tog jag på mig att berätta för er om vår lördag. Det var här tanken att hela vår fekkevecka skulle sjuda upp i crescendo och explodera i något slags technoorgasm. Det gjorde den också! Passande nog har det denna vecka varit BerMuDa (Berlin Music Days). Stora delar av Tysklands och Europas största djs samlas i Berlin och klubbbarna har hela veckan haft massa sjuka events. Det hela skulle avslutas på lördagen den 6e november med avslutningseventet FLY BerMuDa. Det hölls i hangar ett och två på Albert Spree och cos gamla mästerverk Flughafen Tempelhof. Den stängdes för flygtrafik 2008 och hangarerna har sedan dess stått tomma. Evenemanget började 20.00 och slutade 12.00 (för de som höll ut) så vi och resten av de 10-15 tusen andra människorna hade några timmar att döda. Vi kom dit runt halv tolv. Många av killarna hade nog då inte förstått hur sjukt stort detta var. Vissa var lite skeptiska på biljettpriset 50 euro men jag hade lovat dem att det skulle vara värt det. Det var värt dom 50 efter en halvtimme. Booka Shade som är en av historiens fetaste electro/techno/electronica-duos spelade i hangar ett. Vi drog direkt in och rockade och när vi efter ett tag hör några tongångar från Body Language (http://www.youtube.com/watch?v=OAjj9UNAPMU) så var det riktigt riktigt fett

-------------------------------------

Olle Heimer

Dags för Olle att reflektera lite. Efter introduktionen av kvällen med Booka Shade, vilket var riktigt fett, så var det dags för en av tysklands mest kända DJs – Sven Väth (http://www.youtube.com/watch?v=uDI8DhfCzEQ)! Jag hade aldrig hört hans musik eller hört något om honom över huvudtaget. Så jag var lite skeptiskt, när han drog igång de klassiska tyska technobeatsen. Jag hade inte riktigt fått smak för den tyska undergroundmusiken ännu här i Berlin. För jag hade ju bara vart här i två dagar och tyckte inte att man fick ut så mycket av att lyssna på den råa musiken. Så när Sven drog igång stod jag och smådiggade lite. Såg mig omkring om det fanns några trevliga damer, men alla stod i princip och blundade och dansade för sig själva. Jag förstod verkligen inte va folk höll på med som dansade på det viset. Dem står alltså alldeles för sig själva och dansar till rå-techno-musik. Tre timmar i streck. Men aja, jag lyssnade vidare. Sven spelade på. Samma visa om och om igen. Men… efter ca en timmes diggande började jag känna en riktgt soft känsla, då jag helt plötsligt inte tänkte på att jag dansade utan bara hängde med musiken. Låter jävligt weared eller som om jag var hög, men så var icke fallet. Jag hade bara kommit in i nåt skönt mode, som bara var riktiii niiice. Tiden gick och jag intresset för musiken växte. Sista 30 minuterna av hans spelning drog han upp tempot rejält och lounge/technon gick över till house/techno. Han var riktigt cool som person och musiken blev bara bättre och bättre. Det slutade med att jag stod och verkligen uppskattade musiken som dånade i den gamla hangaren. Det slog mig även när jag stod där, hur jävla genomtänkt denna sorts av musik är. Tillskillnad från kommersiell musik som ofta byggs upp av klyshiga texter och rå tung bas, så hade låtarna riktigt lång och ball uppbyggnad, som ofta avlsutades med nice basbomb. Åter till konserten. Jag hade redan druckit 4 fräscha när Sven droppade sin sista låt. Hade tickets för 6 euro så gick till baren o bad henne hosta upp två fräscha till. Sänkte dem o va igång. Sen var det paul kalkenbrenner. Han var föööör bra!! NÄr han lastade Aaron och Sky n Sand, då, då blev de drag kan jag meddela. Jag har aldrig känt mig så jävla levande som när man stod där alltså. Låter töntigt men är så jävla sant. Lika jävla sant som gurras kuk. Nu är kl 02.26 o jag orkar inte mer. Nu spelar vi UNO o jag sög. 

Summan av kardemumman – berlin va riktigt fett - bra fest med de skönaste JÄVLA polarna på denna JÄVLA jord.

Imorn ska jag åka hem. Jag kommer att sakna berlin!

Stock1 signar ut.

-----------------------------------

Alexander Åström

Efter Paul Kalkbrenners sjuka avslutning gick luften ur stora delar av sällskapet. Efter en riktig hiroshimavecka började man väl känna efter lite och insåg att man hade fått allt man behövde och lite till med Svempa och Paul. Vi var tre som stannade. Sigrid, Andreas och jag. Efter att ha dragit i oss en classic dubbelbratwurst gick vi in till Richie Hawtin. Efter att ha förkikat lite på youtube hade jag inte jättehöga förväntningar. Han är råstor men spelar rätt djup minimaltechno (vilken vi iofs har blivit alldeles för bra på att uppskatta härnere). Väl tillbaka på le dancefloor blev vi alla tre chockade av hur fruktansvärt jävla bra han var och även om solen var uppe och de stora fönstren släppte igenom solljus så att det skulle räckt till en hel flygplats så var hela dansgolvet i trans. Han drog över en timme och gick av vid nio. Vid det laget hade Sigrid dragit (förståligt med en pappa som skulle komma och hälsa på vid tolv). Snörvelill och jag gavs oss emellertid icke. Helt i extas efter alldeles för många redbulls (man börjar ju komma in i silveråldern) rockade vi vidare inne i hangar med Loco Dice. Snörvan kom in i det klassiska sova-på-dansgolv-modet (vilket man lätt gör tio på morgonen) medans jag stod bakom och höll ett vakande öga på honom så att han inte skulle somna helt och hållet. Stod gjorde jag såklart inte utan av någon anledning var jag piggare än någonsin. Har man dragit i sig en tolv fräscha och har fyra tickets kvar så har man lixom. När Andreas med mer och mer nedböjt huvud berättade att han på riktigt hade börjat drömma (om att han hade varit med gurra på Lidl och blivit utskastad (tänket går i familjen)) så tackade vi för oss och tog en taxi hem vid elva. Jag var så uppe i varv när vi kom hem att jag inte kunde sova förräns klockan ett.

 

Jag vet att det kan låta riktigt härligt lame när man berättar om sina utekvällar men det får ni nog ta för vi kunde ju inte inte berätta om i lördags. Fö tänkte jag bara anmärka på inlägget ang. måndagskvällen att visst var det inte Åström Jr. som tog hem unon. Nej nej det var det inte. Jag tror inte jag behöver vara tydligare för jag tror att ungefär 100 procent av er läsare förstår precis vem som vann. Inte direkt någon högoddsare. Det var jag.

 

 

 



Kommentarer
Postat av: Carl

haha ahh!! sweet booka shade är superfeta!!!



olles inlägg va bäst olle!!!

2010-11-09 @ 22:12:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0