Berlin Calling

I fredags kväll var vi hemma hos Sigrid och Agnes och drack öl och hade kul. Framemot tvåsnåret börjades en eventuell utgång diskuteras. Vi enades om att detta var ett gott beslut och tankarna gick mot hardcore-nattklubben Berghain.  Tjejerna kom därför på att, för att Gustav och jag skulle komma in behövde vi sminkas. Vid tillfället kändes det som en bra idé så vi fick lite concealer eller vad det nu kan tänkas heta runt ögonen. Vi tänkte inte mer på det. Berghain blev inte av och det blev morgon.  Det begav sig till gymet. Det tränades och hälsades vänligt på tyska träningshunkar. Det gicks sedan till toaletten. När jag öppnar dörren och lyfter huvudet mot spegeln håller jag på att ramla baklänges. Jag har helt glömt av att jag hade den där jäkla concealern runt hela ögonen och ser därför ut som en sönderanvänd bögprostituerad. Min vän Gustav hade på morgonen tvättat av sitt och tog det vänliga beslutet att inte säga ett ord om hur jag såg ut. Kul tyckte han fittstelt tyckte jag.

Så det råder nog inte längre några tvivel om att Gustav Bengtsson och Alexander Åström är lyckligt förälskade och gör manliga snuskigheter på kvällarna. Gör detta mig något då? Näe inte alls faktiskt. Vi är ju båda snushetero och sover inte ens i samma säng men om folk skulle få för sig att vi var motsatsen skulle det faktiskt nästan vara mysigt. Man börjar så sakteliga lära sig att det härnere är helt ok att vara precis vem man vill, och då gör det heller ingenting vad andra tror om en. Det är en väldig skillnad på Berlin och det fina men lite stela och socialt kodade Stockholm. En skillnad som står Berlin till fördel.

/Your gay friend Alex