Berlin Calling

(Följande tas gärna med nypa salt (helst havssalt) och förståelse för mycket internt)

Då var det min och vargens tur att sätta vårt avtryck i norra europas sannaste blogg. 

Efter en helt sjukt sann fredagkväll som innehöll allt ifrån påtända tyskar till svettigt dansgolv så ska jag nu med mental hjälp från martin försöka beskriva det nästkommande dygnet.

Lördagen började runt kl 11 av att jag vaknade på ett svinkallt golv iförd kalsonger och en fet tysk betongkeps (mhm). Med en kurrande mage och ett vagt minne om att jag och Gustav efter ett antal taxiturer genom berlin hade fått med oss en döner för mycket hem så började en intensiv jakt.

... En jakt som inte skulle visa säg bli väldigt lång då den såsigaste av döners hade parkerat framför Martin på soffbordet. Såg ju riktigt jävla äckligt ut tänkte jag och en döner senare låg man belåten på soffan inväntandes uppvaknandet av lägenhetens ägare. 

Dagsplanen innehöll en inledande 3h lång guidad nazitur runt i berlin. Det visade sig att de morgonrutiner man haft i sitt 19-åriga liv tog längre tid än väntat för alla participanter. Det hela slutade med att vi i tid med att turen börjat lämnade lägenheten med en 15-minuters cykling framför oss. 

Gustav mådde antingen väldigt dåligt eller så hade han fått nog av hitler så han stannade hemma. Efter ytterliggare en frukostdöner och lite jävligt intensiv cykling så hittade vi vad som såg ut att vara lite nazifantaster. 

Alex drog lite stela hälsningsfraser till den tyske guiden mitt i en av hans eminenta föreläsningar och efter att ha pungat ut 10 euro, dyrt, så var vi med.

Följande tre timmar var till stor del väldigt intressanta men de innehöll även en hel del frusna och trötta deltagare efter nattens yelle-rockande. Mentalt bristande stunder resulterade då istället i en hel del trevliga bilder då dagen till ära bjöd på sjysst ljus och fula tyska hus som bra motiv.

När turen va slut,och alex bara för säkerhetsskull dödat allt tvivel om att vi alla va bögar genom att fråga guiden vad hitler egentligen tyckte om dessa, så begav vi oss mot centrum för lite turistshopping.

Shopping resulterade kort och gott i att alla nu ägde ett plagg som någon annan redan hade/köpt under dagen, mångfald är ju kul tänkte vi. Som lite grädde på moset så hittade martin och alex ett par skor som båda gillade precis när vi skulle åka hem.

Skorna fanns inte i deras storlekar där så Tidgård och Mårten åkte då hem för att fixa middag medan vi andra tog oss iväg till en av kedjans andra affärer för att säkra skorna. Vi hamnade då efter en del cyklande i ett stort jävla köpcentrum som även visade sig vara berlins största tågstation, fett var det. Föga förvånande så köpte då Martin och Alex likadana skor och vi cyklade sedan belåtna hem för lite mat.

Med stor risk för, vid det här laget, sovande läsare ska jag nu försöka hålla mig lite kort tills det blir action igen. Efter en sällan skådad carbonara á la gustav och mårten (tror jag) så började klockan närma sig 12 och utgång.

Vi åkte allihopa till en bar för att möta upp Wera och hennes syter Sally för att sedan gå till någon sjysst undergroundklubb. Trist nog så visade det dock sig att det var en riktigt osoft kö där så siktet ställdes nu om till ett ställe som heter Tresor. Tråkigt tyckte jag först då jag hade sett fram emot lite hård tysk techno för att matcha landets unokaraktär.

Det visade sig dock att det skulle jag få smaka mycket av på Tresor. Det såg ut som ett stort grått betongblock och när man kom in så visade det sig att det vart något typ av fängelse då toaletterna va i gamla celler osv. Allt det kan ni läsa mer om i ett tidigare inlägg av Adam och Alex.

Det var i alla fall hur fett som helst, efter den beryktade långa mörka gången kom man ner i källaren som skulle bli det stället där man verkligen fick smaka på lite tysk fet klubbkultur. Efter att ha löst lite tickets i baren begav vi oss ut på dansgolvet model underground. Det va rökigt som fan, dj’n stod i nån typ av gallerbur och alla dansade med sig själv till riktigt djup tysk techno. Kort sagt helt fucking underbart. Det tog en 10-15 min sen var man helt inne i nån typ av trans och man kände sig som technoviking själv. Helt sjuk känsla.

Efter diverse sightseeing inne i den skitcoola byggnaden så begav vi oss ut på gatan för att njuta av nattens första döner. Njöt gjorde de andra medan jag fick min döner dödad via karatespark av Martin. Mindre kul tyckte jag och en liten löptur blev det i hasorna på en vilt skrattande varg. 

Kl. var nu runt 6 och Gustav tog sig hem medan vi andra gick tillbaka till Tresor för att rocka vidare. Ungefär en timme till spenderade vi i Tresors sjuka källare sen började Tidgård och Mårten bli lite slitna och de bestämde sig för att göra en Gurra och dra hem till bögkvarteren och legendariska Frobenstr 5. 

Jag, Alex och Martin tog efter lite mer rockande beslutet att prova lyckan på någon om möjligt sjukare klubb så vi tog vårt skit och gick runt hörnet till någon härlig fetischklubb. In kom vi verkligen inte i vår totala avsaknad av läderbyxor med hål för röven men det va kul att kika in och se alla härliga Berlinfreaks jucka loss med piskor och dylikt.

Trötta och fula bestämde vi oss efter misslyckandet att ta tjuren vid hornen och prova king of kings, Berghain! Efter lite klädnojja och gömmande av jackor så stod vi i den inhägnade kön till ett nedlagt kraftverk i 1 & ½ timme frysandes som de svin vi var. Fittrötta men ändå taggade på att komma in efter alla sjuka stories vi hört om stället så blev det ett skönt antiklimax när vakten efter att ha tittat på oss i 3s nekade oss. Efter en skön walk of shame brevid en 200m+ lång kö så blev det i alla fall taxi hem och sömn runt kl. 09:30. 

Om nån idiot lyckats läsa hel texten så måste jag avsluta genom att säga att förutom att det var kul att träffa Alex och Guldgurra så var det en sjuk jävla upplevelse att va ute i Berlin, länge sedan man hade så kul även fast man bara dansade med sig själv konstigt nog. 

// Eder Jonathan samt Varg.