Fuck this i'm going to Felix

Sponant var det. Firas skulle det. När jag och min berlinkollega Gustav kommer hem efter den kanske produktivaste dagen i våra liv väger vi mellan två alternativ. På högersidan hade vi hissen upp till vår alldeles för lockande himlasäng och på den vänstra sidan hade vi det lika lockande alternativet att smita ner till undergroundhostelbaren och ta oss varsinn bärtz. Det blev bärtzen. Spårat va.
Det gick som det gick och eftersom en bild säger mer än fyrahundramiljoner ord säger jag bara:
Das fucking Boot - nästan 2,5 liter öl för den passande summan 10 euro



Gustav gillade das Boot
Alexander älskade das Boot


Så här mycket

Kvällen fortsatte på Goldmans Bar där vi träffade två amerikanska eurotripare som blev våra dryckesbröder för kvällen. De körde en eurotrip och hade varit i Frankrike, Spanien, Sverige och var även i Norge och vände efter en dag. Inte helt oväntat var omdömet om Stockholm: råsnygga tjejer men rätt upptighta människor. Classic Sthlm.
Gustav med amerikanska vänner


Genuint, ruffigt och riktigt riktigt soft


*polare*

Efter att das Boot var erövrad tog vi oss an några kompisar till henne och började bli varma i kläderna. Vi bestämde oss för att åka till klassiska Felix. Varför? Ska vi vara helt ärliga var det för att det är det absolut enda utestället vi känner till i hela Berlin. Vi fick med oss våra amerikanska polers och rockade dit.
Och Felix är alltid Felix lixom. Vi spontanraggade lite på dansgolvet vilket är en konst. Jag var nära att hångla upp en riktig tvåpoängare men insåg tack och lov vad jag höll på med och ryckte upp mig ur dimman och tackade för dansen. Vi har, väl inne på ämnet tjejer, konstruerat två parallella skalor. En som vi helt sonika döpt till Back-Home-skalan och en som då rimligtvis döptes till Berlin-skalan. Skala B1 och B2. En sexa på B1an motsvarar ungefär en åtta på B2an. Mitt nära-döden-strul var en femma på B2an.
Jag fick även se Gustav dansa! Det är lika trevligt som det är sällan. Man får vara glad för det man får när det gäller Gustav och dans, det har jag lärt mig.
Efter Felix hade vi inte fått nog så vi tog oss till en bar/nattklubb/något konstigt nära vårt hostel. Vi funtade på att skita i att gå in. Inträdet var dyrt. 1 euro. Ölen kostade 2 euro. Vi fick med oss ett glas hem. = Värt
Idag vart vi baokiz men va spelar det för roll för man lever fucking bara en gång. Alexander signar med dom väl valda visdomsorden ut och hoppas att alla fina läsare där ute får en fortsatt härlig dag! Peace från Berlin!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0